Danske Banks chefsekonom Michael Grahn tror att räntehöjningarna kan leda till en negativ spiral, där företag måste höja sina kostnader för att kompensera för högre räntor. Foto: August_0802/Shutterstock.com
Styrräntan fortsätter höjas för att motverka inflationen. Men fungerar det verkligen? Inflationen fortsätter ju stiga, och Danske Banks chefsekonom har börjat ifrågasätta hur effektiv den här strategin faktiskt är. Detta rapporterar SvD Näringsliv.
I maj förra året började Riksbanken höja styrräntan, från att ha legat på noll. Det är första gången som Sverige har haft plusränta sedan 2014. Syftet med räntehöjningarna är att motverka den skenande inflationen.
Hittills har höjningarna dock inte haft någon effekt. I februari steg inflationen från 11,7 procent till 12 procent, enligt Statistiska centralbyrån.
Även företag påverkas av räntehöjningarna
Detta har fått Danske Banks chefsekonom Michael Grahn att ifrågasätta om Riksbankens strategi verkligen fungerar. Han påpekar att det inte bara är privatpersoner som påverkas av räntehöjningarna, utan även företag. Han tror att räntekostnaderna ökar utgifterna mer än elpriserna.
Det här menar han driver på inflationen, eftersom företagen måste öka priserna när deras kostnader ökar. Han är därför orolig att Riksbanken ”jagar sin egen svans” med de återkommande räntehöjningarna.
Bör Riksbanken pausa räntehöjningarna?
Det senaste beskedet från Riksbanken är att vi kan förvänta oss ytterligare räntehöjningar på nästa möte i april. Men Michael Grahn menar att Riksbanken bör överväga att pausa med räntehöjningarna eftersom det finns en eftersläpningseffekt. Vi kanske inte ser resultatet av de högre räntorna förrän efter 12–18 månader.
Ett annat alternativ är att regeringen går in med olika stödåtgärder. Några förslag på åtgärder som chefsekonomen har är att justera momssatser, energiskatt och punktskatter.
Elisabeth Svantesson: Staten kan inte kompensera för allt
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på en pressträff den 1 mars i år att staten inte kan kompensera för allt. Men samtidigt utesluter hon inte att regeringen kan gå in med stödåtgärder förutom till exempel elstödet och sänkta drivmedelsskatter.
Hon framhåller dock att det allra viktigaste är att få ner inflationen.
